Greta

Kleiner Münsterländer

Greta's liv började lite olyckligt 2015 med en OCD (osteochondros), ett vanlig ledproblem bland växande hundar. Hon var därför endast 8 månader gammal när operation genomfördes. OCD:n satt i bogleden.

Kirurgen ringde matte efter operation och talade om att det inte såg särskilt hoppfullt ut för henne då hon är en extremt energisk jakthund, en liten munsterländer. Hon skulle bara kunna leva som sällskapshund framöver.

Matte valde ändå att satsa på rehabilitering, vilken pågick hos mig under februari till juni 2015. Det vill säga endast 5 mån! Matte lade alla andra planer åt sidan och kom varje vecka och vattentraskade Greta. Djurägarna följde också hemträningen till punkt och pricka!

Och vet ni vad!?

Greta svarade otroligt bra på rehabiliteringen , vilket resulterade i att Greta sedan dess har JAGAT!! Hon har kunnat vara ute på språng och jakt i 2-3 mil utan reaktion.

Det är fantastiskt att återigen läsa och se att ytterligare en familjemedlem fungerar till det som den är ämnad för fast det från början inte var planen på grund av de skador hon hade!

Greta fyllde 7 år Maj 2021.

Svea

Svea hade problem med hälta och fick göra artroskopi. När artroskopin i armbågen gjordes visade det sig att hon hade en väldigt ful led med mycket skador. Kirurgen tog det jobbiga beslutet att ringa matte när Svea låg på operationsbordet och frågade henne hur hon ville göra på grund av skadorna. Kirurgen talade om att prognosen var mycket dålig men att matte själv fick bestämma om hon ville gå vidare och verkligen "chansa" eller låta Svea få somna in.
Och när en kirurg ringer om en sådan sak så är det verkligen allvarliga skador i en led.

Matte blev såklart oerhört chockad, men tog det modiga beslutet att försöka ge det en chans. Svea är ju trots allt hennes allt. Jag minns fortfarande det första rehabbesöket hos mig när tårar av oro föll från mattes kinder.

Svea genomgick en väldigt lång rehabilitering, och har en otroligt duktig matte som följde alla mina instruktioner. Det gick otroligt bra, Svea svarade mycket bra på rehabiliteringen!

Jag vill dock påpeka att alla hundar inte blir helt bra även om djurägare ger sitt djur en rejäl chans när det är dålig prognos. Det är väldigt individuellt och det är oerhört viktigt för djurägare att vara medveten om detta! Både kirurgen och jag på rehab talade om för djurägaren att man verkligen "chansade" i det här läget. Inga garantier fanns!

Och då är det väl extra härligt att se att allt gick så bra! :-)

Mando

Main Coon

Matte och Husses berättelse:

Sent på sommaren 2018 åker vi in på en kontroll på grund av ett utslag i nacken och då tycker veterinären att han är lite tunn. Vi reagerade själva på att han gnällde emellanåt om vi grejade för mycket med honom. Och så här i efterhand var det på grund av höfterna, fast vi trodde det var på grund av utslaget.

Under hösten tycker vi att han börjar halta på vänster ben och när vi säkert känner att så är fallet åker vi in för en röntgen. Den visar att höftkulorna är defekta och en Remiss på en CT-röntgen till Strömsholm skickas. Vi får ingen tid inom rimlig period och beställer då en i Kumla.

Då Mando hastigt blir sämre och släpar sig mer eller mindre fram så åker vi akut till Strömsholm och vi får då fantastiskt nog en operation redan dagen efter att vi kommit in. Bedömningen görs då att båda höftkulorna ska tas bort samtidigt pga att dom är så dåliga och operationen som kallas "caputresektion" genomförs. Vi hämtar hem honom tre dagar senare och kontaktar då på rekommendation av Strömsholm omgående in hundfysioterapeut Mariette och rehabiliteringen tar sin början.

Mando har nu gått på rehab några gånger hos Mariette och vi har varierat besöken mellan mottagningen i Örebro och i Köping för att få rehabiliteringen att fungera på ett bra sätt.

Mariette säger att han är en av de få katterna som fungerar i vattentrasken.

Visst ser han ut att trivas? 💞

Trickis

Borzoi

Han var en 2 årig Borzoi som hade hela livet framför sig!

 
I april 2019 var han ute och lekte med andra hundar, och ni som vet hur borzoier springer, vet att då är det full fart!!

Det föll sig så illa att Trickis kraschade rakt in i en sten med sitt vänstra knä, så patellan ( knäskålen ) sprack.

 
När ortopeden gjorde operationen så va det värre än de befarat, men med stift och en utanpåliggande titan-ställning så blev ändå operationen av! Ställningen fick Trickis gå med i 8-9 veckor. Detta innebar att han mer eller mindre var på 3 ben under alla dessa veckor. Muskler tappades något oerhört på denna tid och ömhet samt att stelhet är ett faktum!

När ställningen togs bort så påbörjade Trickis massage hos mig och lite försiktiga enkla övningar. Han började belasta ganska snabbt trots allt. Han varit på regelbunden massage men jag valde att gå över till Thumperbehandling (djupvågsbehandling) då denna behandling passade honom bäst och det var den behandlingen som han svarade bäst på.

Såret efter operationen hade inte läkt när rehabilitering startade och stiften störde böjning av knäet, men dessa opererades bort på sikt. 

När stiften väl var borta så kunde såret läka snabbare med hjälp av laserbehandling och därefter kunde vi successivt bygga upp honom muskulärt ordentligt i vattentrasken.

Som ni förstår så var rehabiliteringen för denna hund väääldigt lång. Men med rätt hjälpmedel och engagerade djurägare så kom Trickis tillbaka till ett fullt normalt aktivt hundliv! 

Jag är tacksam över att jag fick äran att rehabilitera denna hund.